Något hemskt jobbigt har inträffat i morse. Min finaste fisk har flytit upp till ytan och lämnat livet.
Han var borta igår. Vi letade efter honom, ropade efter honom. La ner den godaste mat han vet.
Men inte.
Jag vet inte om T förstod det redan igår. Men inte vågade säga det till mig.
Jag som bara trodde firren åkt till grannkomun liksom.
Tänkte att han kanske satt fast i pumpen eller så (kollade inte. Tänkte mer... Kom han in där får han FAN ta sig ut också)
(de är nu ni ska lyssna på den sorgligaste låten ni vet o fortsätta läsa vidare. Typ Celine Dion. My Heath Will go on. Jäääävligt kraftfull låt. )
Men så kom dagen. Dagen med stort D. The D day. The day it happend....
När T skulle ner o duscha. Tar han en vals förbi akvariet. Det är tyst någon sekund. Sen säger han:
- Jao den är död ändå. (med icke varm, kärleksfull o ledsen utan med småländsk jävla dialekt.)
Jag nehe!! Springer dit o kollar. Nog FAN ligger han där o flyter den jäveln..
Asså så fegt. Bara ge upp sådär! Va jag vet hade han ingen sjukdom. Han kanske bara ville komma ut. Körde huvudet in i glaset 511 gånger vad vet jag.
Jag går därifrån o klär på mig.
Hör hur T spolar.
Bye bye firre!
Så nu ska jag ha en ceremoni.
Gå o kissa i toan så han känner att jag finns med honom.
Sen ska vi äta semla.
SIMMA LUGNT.. Peace

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar